Likviditetsbudget – så planerar du företagets ekonomi
- 15 långivare
- 1 företagsupplysning hos UC
- Kostnadsfritt
Genom att identifiera dig med BankID godkänner du Zmartas användarvillkor.
En likviditetsbudget är viktig för alla företag – framför allt små och medelstora. Genom att budgetera kan ditt företag göra sig beredd på möjliga ekonomiska problem och hur ni bäst undviker dem. Zmarta går igenom vad en likviditetsbudget är och hur du enkelt sätter upp en för ditt företag.
På 7 minuter eller mindre kan du läsa om likviditetsbudget, hur det är relevant till resultatbudget och varför de båda är viktiga för ditt företag, samt hur du enkelt gör en egen likviditetsbudgetmall.
Likviditetsbudget – vad är det?
En likviditetsbudget är en ekonomisk plan över ett företags likvida medel och hur de förväntas förändras över en kortare tid. Syftet med en likviditetsbudget är att hjälpa företag att förutse likviditetsproblem och hur man ska planera för att undvika dem. Likviditetsbudgeten är en uppskattning av företagets framtida in- och utbetalningar, samt likvida medel under en viss period. Den kan också innehålla analyser kring olika scenarier som kan påverka bolagets likviditet, som ökning eller minskning av intäkter och utgifter. Denna typ av budget är särskilt viktig för små och medelstora företag som har begränsad marginal ekonomiskt, och därför är extra utsatta vid eventuella likvida problem.
En likviditetsbudget kan bland annat innehålla:
Inbetalningar – försäljning av produkter eller tjänster, företagslån och investeringar.
Utbetalningar – lön till anställda, skatter och avgifter, amortering av lån och utbetalningar till leverantörer.
Likvida medel – kontanter och bankkonto.
Olika scenarier, som minskade intäkter, ökade utgifter, försenade eller uteblivna betalningar från kunder.
Likviditetsbudgetmall: så gör du en egen – exempel
För att göra en likviditetsbudgetmall behöver du ha koll på vad du ska fylla den med. Här är det viktigt att du fyller i alla intäkter från försäljning, investeringar och eventuella lån. Du behöver också inkludera utgifter som lön, inköp av varor, material och produkter, skatt och andra kostnader ditt företag har i budgeten.
Här nedan kan du se ett exempel på likviditetsbudget som du kan ta som inspiration ifrån för din mall.
| Januari | Februari | Mars | April |
Inbetalningar (kr) |
|
|
|
|
Kundinbetalningar | 50 000 | 60 000 | 75 000 | 80 000 |
Övriga intäkter | 10 000 | 15 000 | 20 000 | 25 000 |
Totala intäkter | 60 000 | 75 000 | 95 000 | 105 000 |
|
|
|
|
|
Utgifter (kr) |
|
|
|
|
Inköp av varor | 20 000 | 22 000 | 25 000 | 30 000 |
Löner | 20 000 | 20 000 | 22 000 | 22 000 |
Hyra | 5 000 | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
Övriga utgifter | 5 000 | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
Totala utgifter | 50 000 | 52 000 | 57 000 | 62 000 |
|
|
|
|
|
Likviditetsutrymme (kr) | 10 000 | 23 000 | 38 000 | 43 000 |
Tänk på att även inkludera säsongsbetonade förändringar i efterfrågan på produkter och tjänster, och andra stora utgifter som kan påverka kassaflödet, eller kassalikviditeten som det också heter.
Läs också: 10 tips för när du ska starta eget företag
Hur gör jag en likviditetsprognos?
En likviditetsprognos är en uppskattning av hur företagets likviditet kommer att se ut framöver, baserat på förväntade in- och utbetalningar. Att göra en likviditetsprognos kan hjälpa företaget att planera och förbereda sig för möjliga ekonomiska problem.
För att göra en likviditetsprognos behöver du först göra en uppskattning av företagets in- och utbetalningar under en bestämd period – vanligast är under en månad eller ett kvartal. När du har uppskattat in- och utbetalningarna kan du göra en beräkning på din förväntade likviditet under perioden du bestämt. Det finns flera verktyg och program som kan hjälpa dig att skapa en likviditetsprognos, exempelvis Excel.
Kom ihåg att regelbundet uppdatera prognosen och justera den baserat på faktiska in- och utbetalningar. Genom att göra detta kan du undvika otrevliga överraskningar och hålla ditt företag på en stabil likviditetsnivå.
Vad är skillnaden på likviditets- och resultatbudget?
Skillnaden mellan likviditetsbudget och resultatbudget är att likviditetsbudget förutser företagets likvida behov på kort sikt, medan resultatbudgeten fokuserar på företagets vinster och förluster under en längre period – ofta ett år.
En likviditetsbudget tar hänsyn till kassaflöde, kundbetalningar och leverantörsskulder under en kortare period. Resultatbudgeten å andra sidan fokuserar på försäljning, kostnader, förluster, avskrivningar och skatter för att förutse bolagets resultat.
Båda budgetarna är viktiga för att planera och styra ekonomin på ditt företag på ett effektivt sätt, samtidigt som de är viktiga att ha i åtanke när du tar beslut om bolagets framtid.
Resultatbudget – vad är det och hur fungerar det?
Resultatbudget är en finansiell plan som visar förväntade intäkter och kostnader under en viss period, vanligtvis ett år. Syftet med en resultatbudget är att uppskatta och förutse företagets framtida ekonomiska resultat. Den omfattar vanligtvis intäkter från försäljning och kostnader som företagsförsäkringar, avskrivningar, produktions- och varukostnader, samt nettoresultat. Försäljning inkluderar all försäljning av varor eller tjänster som företaget under den planerade perioden och kostnader inkluderar alla typer av utgifter som företaget räknar med under samma period.
Nedan kommer ett exempel på hur en resultatbudget kan se ut.
Intäkter år 2023 (netto) |
|
Försäljning av varor och material | 1 200 000 |
Försäljning av tjänster | 145 000 |
Totala intäkter | 1 345 000 |
|
|
Kostnader år 2023 (netto) |
|
Varukostnader | 200 000 |
Leverantörskostnader | 70 000 |
Avskrivningar (värdeminskningar av varor) | 30 000 |
Lön, sociala avgifter och försäkringar för personal | 245 000 |
Hyra | 60 000 |
Övriga kostnader | 13 000 |
Totala kostnader | 618 000 |
|
|
Resultat – intäkter och kostnader | 727 000 |
Resultatbudgeten ger en uppskattning av det förväntade resultatet för perioden du valt, och kan vara till hjälp när du ska planera företagets framtid. Genom att hålla resultatbudgeten uppdaterad med faktiska resultat kan du utvärdera bolagets prestation och ta relevanta beslut.