Vad är ISK-konto och hur fungerar det?

ISK i korthet

Med ett investeringssparkonto kan du på ett smidigt sätt kombinera flera olika sparprodukter, till exempel kontanter, aktier, fonder och obligationer – det som krävs är att produkterna finns noterade på en börs eller handelsplattform. Du öppnar ISK- kontot hos en valfri bank eller annat finansinstitut. Själva kontot fungerar som ett sorts “skal”, vari du kan göra affärer med värdepapper utan att du behöver deklarera affärerna var för sig när du gör en försäljning.

Sedan ISK infördes som sparform har den blivit populär bland svenska folket. Här är lite aktuell statistik från Skatteverket:  

Som vi kan se har många svenskar ett ISK-konto, och det finns många skäl till varför - dock är det inte säkert att ISK är den perfekta sparformen för just dig. Här nedan ska vi gå igenom för- och nackdelar med ISK.

För- och nackdelar med ett investeringssparkonto 

Här är några av fördelarna med ISK: 

• Det blir enkelt för dig att bedriva handel med värdepapper utan att behöva deklarera varje enskild affär. 

• Du kan köpa och sälja värdepapper när du vill, utan att behöva tänka på skatt för varje transaktion. 

• Du äger själv värdepapperna och har därför rätt att rösta på bolagsstämma. 

• Svenska aktieutdelningar är inte belagda med preliminärskatt. 

• Dina investeringar på ISK är skyddade av investerarskyddet. 

• Ett ISK kan innehas av en omyndig person, vilket möjliggör barnspar. 

Det finns också nackdelar med ISK. Här är några: 

• Schablonskatten som tas ut är olika stor från år till år, och den tas ut även om värdet på ditt sparande har minskat. 

• Om värdet på dina investeringar minskar kan du inte dra av förlusten i din deklaration. 

• Utbudet som du kan investera i är normalt inte lika stort om man jämför med ett vanligt depåkonto. 

• Om du har värdepapper i ett annat sparande och vill ta in dessa på ditt ISK, måste du betala skatt.

Skillnader mellan kapitalförsäkring och ISK

Kapitalförsäkring och ISK är båda två populära sparformer i Sverige. Vid första anblick kan de se väldigt lika ut, men det finns flera viktiga skillnader: 

• Med en kapitalförsäkring äger du inte själva tillgångarna (aktier, fonder etc.) direkt. Istället äger försäkringsbolaget tillgångarna, och du har ett försäkringsavtal som ger dig rätt till en del av avkastningen. Med ett ISK-konto äger du själv tillgångarna direkt. Det är som ett vanligt bankkonto, fast för värdepapper. 

• De två alternativen beskattas på olika sätt: en kapitalförsäkring beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, medan ett ISK-konto beskattas enligt inkomstskattelagen. 

• En kapitalförsäkrings schablonmässiga avkastning kan inte kvittas mot förluster och utgifter i kapital, vilket däremot schablonintäkten på ett ISK kan göra. 

• För ett ISK gäller investeringsskydd och insättningsgaranti, men dessa saknas för kapitalförsäkringar. 

• En kapitalförsäkring är ofta mindre flexibel än ISK. Det kan vara svårare att göra uttag och byta mellan olika fonder. 

• När det kommer till avgifter är dessa ofta högre för kapitalförsäkringar än för ISK, då försäkringsbolaget tar betalt för administration och försäkringsskydd. 

Men vilken av de två ska man då välja? Kortfattat kan man säga så här: en kapitalförsäkring passar dig som vill ha en mer långsiktig sparhorisont och som uppskattar att försäkringsbolaget sköter mycket av det administrativa. Om du däremot vill ha mer kontroll över dina investeringar kan ISK vara ett bättre val. 

Källa: Skatteverket

ISK-skatter och avgifter 2025

Skatten på ett ISK-konto baseras på en schablonintäkt. Det innebär att du betalar en fast andel i skatt varje år, oavsett om dina tillgångar har ökat eller minskat i värde. Så här går det till när skatten räknas ut:

1. Först räknas kapitalunderlaget ut. För att göra det tar man summan av värdet på dina tillgångar på ISK vid varje kvartals slut under året. Till detta lägger man till alla insättningar som gjorts under året. Det totala beloppet delas sedan med fyra för att få ett genomsnittligt värde för året. Detta genomsnittliga värde kallas för kapitalunderlaget. 

2. Kapitalunderlaget multipliceras med en procentsats. Denna procentsats baseras på statslåneräntan den 30 november året innan, plus en procentenhet. Resultatet av denna multiplikation är din schablonintäkt. 

3. Schablonintäkten beskattas sedan med 30 %. 

Nytt för 2025 

Regeringen har beslutat om en reform som innebär att det införs en skattefri grundnivå för sparande i ISK, kapitalförsäkringar och PEPP-produkter. Denna förändring kommer att träda i kraft den 1 januari 2025.

Förändringen innebär att du kommer få ha en viss summa pengar på ditt ISK helt skattefritt. Den skattefria grundnivån kommer också att öka över tid. För 2025 är den föreslagna nivån 150 000 kronor, och från och med 2026 höjs den till 300 000 kronor. Om du har ett större sparande än den skattefria grundnivån betalar du fortfarande skatt, men bara på den del som överstiger gränsen. I praktiken betyder detta att många sparare kommer att få betala mindre eller ingen skatt på sina ISK-besparingar. Hurra!

Andra avgifter för ISK

Utöver den skatt du betalar på schablonintäkten för ditt ISK kan det finnas andra avgifter kopplade till ditt konto. Dessa avgifter är kopplade till tjänster som din bank eller fondbolag erbjuder. Själva ISK-kontot är vanligtvis kostnadsfritt, men sedan får du betala olika avgifter som är knutna till de sparprodukter du väljer: 

• Om du handlar i fonder så tar fondbolaget ut en avgift. Hur stor avgiften är beror på fondbolaget och på vilken typ av fond det rör sig om.

• Om du sparar i aktier så får du betala courtage när du köper och säljer. Courtage är en avgift som ska täcka kostnader för bankens eller institutets tjänster, såsom administration av ditt konto och tillhandahållande av information om marknaden. Även här varierar storleken på avgiften mellan olika banker och bolag. 

Vissa banker tar ut en årlig depåavgift för att du har ett ISK hos dem, och vissa tar ut en avgift varje gång du vill göra ett uttag (det sistnämnda är dock ovanligt). Olika aktörer har olika avgiftsstrukturer. Genom att jämföra kan du hitta ett alternativ som passar dina behov och plånbok bäst. 

Källa: Konsumenternas

Vad är räntan på ISK? 

Räntan på ett ISK-konto fungerar lite annorlunda än på ett traditionellt sparkonto. Med ett sparkonto betalar banken ut en sparränta på ditt sparade belopp. Med ett ISK-konto får du dock ingen ränta utbetald på det sättet. Du får istället avkastning på ditt ISK genom att dina investeringar (i form av aktier, fonder och annat) växer. Värdet på dina investeringar kan gå både upp och ner, så därför finns det ingen garanterad avkastning.

Ett vanligt sparkonto eller ett fasträntekonto finns med rörlig eller fast räntesats. Det betyder att du tjänar in en viss procent av ditt sparade belopp i form av ränta. Denna ränta beskattas vanligtvis som inkomst. Ett vanligt sparkonto innebär väsentligt lägre risk än att investera i aktier och fonder, men du får också en lägre summa i avkastning. Med ett ISK riskerar du att förlora pengar, men du har också mycket större möjlighet att se dina pengar växa. 

Det är dock möjligt att ha kontanter (likvida medel) på ett ISK, även om ISK är till för värdepapper. Dessa pengar får du en så kallad inlåningsränta på. Inlåningsräntan fungerar på samma sätt som ränta på ett sparkonto – dock schablonbeskattas du på hela värdet på din ISK, även likvida medel. Därför är det ingen bra idé att ha större mängder likvida medel på ett ISK under en längre tid.

Hur mycket är insättningsgarantin på ISK? 

Insättningsgarantin är ett skyddssystem som administreras av Riksgälden. Systemet säkerställer att du får dina pengar tillbaka om den bank eller institut där du har dina insättningar går i konkurs. I dagsläget kan du få ersättning upp till 1 050 000 kronor per person och institut via insättningsgarantin. Insättningsgarantin gäller även för ISK-konton: dock omfattas endast de likvida medlen på ditt ISK (alltså de pengar som inte är investerade i värdepapper). 

Men dina aktier, fonder och andra värdepapper då? Turligt nog omfattas de av ett annat skyddssystem - nämligen investerarskyddet. Investerarskyddet ger dig rätt att få tillbaka de värdepapper som du äger. Om värdepappren inte kan återlämnas, får du ersättning upp till 250 000 kronor per person och institut. 

Eftersom båda dessa skydd har beloppsgränser, kan det vara en god idé att dela upp dina tillgångar på flera olika institut eller banker. Då maximerar du möjligheten att få tillbaka pengar om konkursen skulle vara ett faktum. 

Källa: Levler

Värdepappersdepå vs. ISK – vad är skillnaden? 

Både värdepappersdepåer och ISK (investeringssparkonto) används för att spara och investera i värdepapper, men de har olika egenskaper och beskattas på olika sätt. Här är de främsta skillnaderna: 

• En värdepappersdepå är mycket flexibel. Du har full kontroll över dina investeringar och kan välja mellan ett brett utbud av värdepapper. Du betalar kapitalvinstskatt (30%) på vinsten när du säljer ett värdepapper. Förluster kan dras av mot vinster. Med en värdepappersdepå ansvarar du för att koll på dina vinster och förluster och deklarera dessa. 

• Med ett ISK-konto betalar du en schablonskatt varje år, oavsett om du har sålt eller köpt något. Skatten baseras på värdet av ditt ISK. Du behöver inte hålla koll på varje enskild transaktion, så det administrativa arbetet blir inte lika omfattande som med en värdepappersdepå. Däremot kan utbudet av värdepapper vara något mindre för ett ISK jämfört med en depå. 

Men hur vet du då vilket du bör välja? Det beror på dina egna behov och önskemål. En värdepappersdepå passar dig som vill ha full kontroll över dina investeringar och som är beredd att hålla koll på beskattningen. Det kan även vara ett bra alternativ om du tror att du kommer att ha förluster som du vill kunna dra av. Ett ISK kan vara bättre för dig som vill ha en enkel och smidig sparform och inte vill behöva tänka på beskattningen för varje enskild transaktion. Du kan alltid rådfråga din bank om vilken sparform de rekommenderar utifrån just din situation.

Kan företag ha ISK? 

Det korta svaret är nej. Ett ISK kan bara innehas av en fysisk person eller ett dödsbo. En juridisk person, som till exempel ett företag, kan inte ha ett ISK. ISK togs fram som ett sätt för privatpersoner att enklare kunna spara i värdepapper. Tanken var att underlätta för fysiska personer, inte för företag. 
 
Ett företag kan dock använda sig av ett värdepapperskonto eller en värdepappersdepå för att handla med värdepapper. Man behöver dock vara medveten om att helt andra skatteregler gäller för företag än för privatpersoner som använder sig av ett ISK. Ett annat alternativ kan vara att låta företaget skaffa en kapitalförsäkring, som fungerar likt ett ISK-konto på många sätt. Försäkringsbolaget äger då värdepappren och företaget har i sin tur en fordran på försäkringsbolaget. 

Källa: Småföretagare.se

ISK-konto kan vara något för dig 

ISK är ett sätt att spara där du tar en högre risk med dina tillgångar än med ett vanligt sparkonto – den högre risken medför dock att dina tillgångar har potential att växa snabbare och mer. ISK passar dig som är aktiv i ditt sparande och vill handla med värdepapper utan att behöva deklarera vinster och förluster. Till skillnad från en kapitalförsäkring äger du själv alla sparprodukter och avgifterna är ofta lägre. Dessutom har ett nytt förslag från regeringen medfört att många med ett ISK-konto kommer att få betala mindre eller ingen skatt på sina besparingar. 

Precis som när du jämför bankernas villkor för att hitta den bästa banken för ditt ISK, gör du klokt i att jämföra dina försäkringar då och då. Vem vet, du kanske betalar onödigt mycket för en eller flera av dina försäkringar? Med Zmartas enkla jämförelsetjänst kan du snabbt jämföra flera olika försäkringar samtidigt och få fram det bästa priset för dig, helt kostnadsfritt. Pengarna du sparar på att byta till en billigare försäkring kan du sedan ha till något roligare: sparande, till exempel. Testa jämförelsetjänsten redan nu!