Så lyckas du med en buffert

Ägna 5 minuter och läs vår artikel för hur du kan skapa en buffert och hålla koll på din ekonomi under en växande inflation.

Varför ska du ha en buffert?

Långt historia kort – för att ha ett sparande om något oväntat skulle hända och du inte kan betala. Lite längre historia är att du, tillsammans med dina månadskostnader ska skapa ett sparande så att du har råd att betala oväntade kostnader som går utanför din direkta budget. Någonting som idag är viktigare än någonsin om vi bara tittar på hur elräkningarna väntas se ut i vinter. 

Målet med din buffert

Tidigare brukade man säga att ett lyckosamt buffertsparande är på omkring två månadslöner, detta har ändrats en del. En skenande inflation har ökat kostnaderna för mat, el, vatten, boende och transport – allt med andra ord.

Med stigande priser och löner som inte ökat har det blivit svårare att spara till en buffert. Vi skulle säga att det behövs minst 3–4 månadslöner för att man ska känna sig bekväm med diverse oväntade utgifter eller kostnader.

Vad har du för mål med ditt buffertsparande? Det kan låta dramatiskt, men fundera en stund över vad som skulle kunna hända dig och hur mycket en sådan händelse skulle kosta. För i det stora hela grundar sig ett lyckosamt buffertsparande i att du kan täcka upp för en eventuell händelse istället för att låna pengar. Skulle det vara att du blir tvungen att laga en tand hos tandläkaren? Eller att värmepannan i huset går sönder? 

Hur tänker du kring ditt sparande?

Buffertsparande är en ekonomisk försäkring ifall det oväntade händer – men hur stor buffert behöver man? Oavsett summa så ger ett lyckosamt buffertsparande en trygghet i din ekonomi vilket är positivt på många sätt. En hälsosam ekonomi är en ekonomi med en buffert. För tänk ifall du skulle bli sjuk eller bli av med jobbet? Om du har barn är det ännu viktigare med en buffert. Som förälder är ett  lyckosamt buffertsparande A och O: det gäller dessutom att spara ihop ett större belopp om du har barn. 

Du kan även behöva ett större belopp ifall du bor i hus eller har ett fritidshus eftersom det kräver mer underhåll än en lägenhet. Bor du i hus eller har lantställe så är du förmodligen redan medveten om att oväntade saker händer och att kostnader ofta blir högre än planerat – vilket sätter högre krav på din buffert.

Hur du lyckas med ditt sparande

Målet med ditt sparande oavsett livsstil, karriär eller familjeliv är desamma, att ha en stabil ekonomi med pengar utifall du får oväntade kostnader.

1. Sätt realistiska mål där du utgår från din ekonomiska situation. Utgå från dina och familjens inkomster och utgifter, inte grannens eller kändisens. Hur mycket har du möjlighet att lägga undan varje månad? Oavsett om det är 100 kronor eller 1000 kronor så är det något.

2. Använd inte din buffert till allt. Tänk på att ett sparande ska finnas för att hjälpa dig med oväntade utgifter, inte för att du vill köpa hämtmat 3 dagar i veckan. Var strikt och tänk långsiktigt och gå ifrån “Jag ska bara”-tänket.

3. Kan du ändra några vanor? Om du för tillfället inte kan lägga undan pengar, kan du ändra några av dina vanor? Byta transportmedel är någonting som blivit extremt populärt, inte bara för att vi har ett miljötänk, men för att det är billigare att cykla eller åka kommunalt än vad det är att äga och köra en bil. Röker eller snusar du och funderar på att sluta? Pengarna du lägger på ett paket cigg kan du istället lägga på sparande.

4. Se över dina abonnemang och avtal. Tittar du verkligen på så mycket tv att du behöver abonnemang till 5 olika leverantörer? Säg upp onödiga avtal och se över hur många du har. Hur ser ditt elavtal ut och kan du byta till ett bättre?  

Leva eller bo?

Månadssparande är nyckeln för ett lyckosamt buffertsparande. Genom att månadsspara fyller du på din buffert regelbundet vilket gör att den ständigt växer. Se över din buffert från tid till annan så att du har koll. 

Dela gärna upp ditt buffertsparande i två delar för att göra det mentalt lättare: dels i en “leva-buffert” och dels i en “bo-buffert”. Leva-bufferten är tänkt som en reserv på en till två månadslöner (efter skatt) för att klara oförutsedda utgifter som till exempel reparation av bilen, bostaden eller tandläkarkostnader. De här pengarna behöver vara lättillgängliga och bör placeras i tillgångar med lågrisk (till exempel räntefonder). 

Lågriskfonder är fördelaktiga för ett säkert buffertsparande där du inte vet när du kan komma att behöva pengarna, det kan vara om en månad eller om flera år. Eftersom det handlar om att täcka upp för just oförutsedda utgifter så är det omöjligt att planera för när pengarna kommer att behövas ta ut. Skulle du hamna i en sådan situation att du behöver pengarna vill du inte att de ska vara placerade där det kan vara stora värdesvängningar.

Läs även: Fördelar med sparande