Bör man välja fast eller rörlig ränta 2025?

Ta 4 minuter och läs denna artikel som hjälper dig på vägen och gör det enklare för dig att ta ett beslut kring din bolåneränta.

Rörlig och bunden ränta – vad innebär det? 

Rörlig ränta innebär att räntan kan gå både upp och ner. Den ändras var tredje månad. Rörlig ränta kan ge möjlighet till snabbare amorteringar vid låga räntor, men medför risk för högre räntekostnader om räntan stiger. 

Bunden ränta innebär istället att räntan är fast, vilket innebär att räntan stadigt håller sig på samma nivå under den period du valt att binda räntan. Om du när perioden är över inte har ett nytt avtal om bunden ränta övergår den till rörlig ränta och det kan innebära antingen högre eller lägre ränta än när den var bunden, beroende på ränteläget. Bunden ränta kan kännas tryggt; du vet vad du kommer betala varje månad i amortering, det kan bli lättare att budgetera. Men i vissa lägen kan det innebära att du betalar mer i ränta och har då mindre utrymme för extra amorteringar. 

Skillnaden kan bli ganska stor beroende på om du väljer bunden eller rörlig ränta på ditt bolån. Det kan skilja så mycket som tusenlappar mellan den lägsta och högsta räntan.  

Läs också: Effektiv ränta och vad som är rimligt att ha i bolån 

Vad innebär det att binda bolånet?   

Att binda bolånet innebär att fastställa räntan på ditt lån för en viss tid (vanligtvis 1, 2, 3, 5, eller 10 år), vilket ger trygghet och förutsägbarhet i räntekostnader. Det är ett alternativ till rörlig ränta, som kan variera över tid. Valet mellan att binda räntan eller ha rörlig ränta beror på din egen risktolerans och förväntningar om ränteutvecklingen.    

När du binder bolåneräntan så bestämmer du tillsammans med banken en fast nivå på räntan som du förbinder dig att betala under en viss tid. De vanligaste bindningstiderna på bolån är 1, 2, 3, 5 eller 10 år. 

Det innebär att du skriver ett avtal med banken om att du ska betala till exempel 1,5% i ränta på lånet under kommande 5 år. Om räntan går upp eller ner under de 5 åren spelar ingen roll, din ränta är densamma oavsett. Om du istället har rörlig ränta så blir ditt lån dyrare om räntan går upp och billigare om räntan går ner.   

Vanligtvis är den bundna räntan högre än den rörliga räntan. Det beror på att du som låntagare betalar en liten premie för den tryggheten som bundna räntor innebär. Om räntan stiger kraftigt kan du ändå känna dig trygg eftersom din räntenivå är bunden.  Du kan välja att binda hela eller delar av ditt bolån. Du kan även binda delar av lånet på olika bindningstider om du önskar.    

Det kan kännas lockande att välja rörlig ränta för lägsta möjliga månadskostnad, samtidigt finns oron för stora ränteökningar. Det är därför vanligt att man väljer att ta ett lån med flera års bindningstid – eftersom man då vet vad månadskostnaden blir för en längre tid framöver.    

Det går att göra en ungefärlig bedömning av det kommande ränteläget, fast det kräver en del tid och informationssökning. Generellt kan man säga att det är inflationen som styr räntan. Riksbankens tydligt uttalade mål är en inflation på 2% – när inflationen nu sjunkit justeras räntan och sänks även den.   

Läs också: Gröna bolån med låg ränta   

Fördelar och nackdelar med fast och rörlig ränta – vad är bäst? 

Bakåt i tiden så har rörlig ränta varit det bästa alternativet, då det har varit billigast över tid. Det innebär dock inte att det är säkert att rörlig ränta alltid är det bättre valet. Generellt sett är rörlig ränta det bästa alternativet när nivåerna antingen går ner, eller står still. Bunden ränta är istället bättre när räntorna går upp.   

Fördelar med bunden ränta: 

• Tryggt att veta att nivån alltid är densamma. 

• Stiger räntenivåerna så kan du spara pengar med fast ränta. 

 Nackdelar med bunden ränta: 

• Ofta en högre ränta jämfört med rörlig ränta. 

• Förlorade besparingar om räntenivån sjunker under bindningstiden.  

• Ränteskillnadsersättning vid förtida upplösning av lånet.  

Att binda räntan kan begränsa flexibiliteten och anpassningsförmågan till förändrade räntemarknader.    

Ska jag välja rörlig eller fast ränta?    

Att välja mellan rörlig och fast ränta på bolån beror på individuella preferenser och risktolerans. Rörlig ränta kan vara billigare historiskt sett men varierar med marknadsräntorna, medan fast ränta ger förutsägbarhet och trygghet med en konstant räntenivå under bindningstiden, ofta till en något högre kostnad.    

När borde man välja att binda räntan? 

Nu undrar du kanske om du borde binda räntan eller inte – och i så fall när? Svaret på den frågan beror lite på hur du tror att räntans utveckling kommer se ut framöver. Några riktlinjer kan vara:  

• Stillastående räntor under kommande år = behåll rörlig ränta 

• Stigande räntor under kommande år = bind räntan 

• Sjunkande räntor under kommande år = behåll rörlig ränta 

Ska man välja att binda räntan 2025? 

Av de sju tillfrågade chefsekonomerna som Zmarta har varit i kontakt med spår sex av sju att Riksbanken kommer sänka räntan minst två gånger under 2025. Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar går längst i sin prognos och säger att hon tror att styrräntan kommer vara nere på 1,5 % innan midsommar, efter fyra räntesänkningar det första halvåret av 2025. 

Om detta är avgörande när det kommer till att binda räntan 2025, kan vi inte direkt svara på. Hur ser din ekonomiska situation ut idag? Är det till din fördel att binda bolåneräntan? Eller borde du fortsätta ha rörligt? Det bästa är att se över hur det är specifikt för din situation och sen ta ett beslut utifrån det.  

Vilken bindningstid ska man välja? 

Om du vill binda räntan så är det mycket viktigt att välja rätt tidpunkt att binda den på samt att välja rätt bindningstid. Räntan följer vanligtvis konjunkturen. När konjunkturen är på topp så är räntan oftast hög och vice versa.   

En konjunkturcykel (lågkonjunktur + högkonjunktur) vara normalt i 5–7 år. Det innebär att en lågkonjunktur efterföljs vanligtvis av 5–7 års stigande konjunktur och stigande räntor. Man ska därför undvika att binda räntan på toppen av en högkonjunktur när räntorna är höga. När lågkonjunkturen kommer så faller vanligtvis räntorna. Då vill man sitta med rörliga räntor så att man får ta del av nedgången.   

Med Riksbankens beslut att sänka styrräntan och flera bankers val att sänka den fasta boräntan, kan det vara bra att fundera kring hur du vill göra med din egen bolåneränta. En bunden bolåneränta kan kännas trygg men om det blir fler sänkningar under kommande två år är det möjligt att du tjänar mer på att ha en rörlig ränta.  

Om du är osäker kan du sprida dina risker genom att dela upp lånet, då kan du tjäna på att räntan sänks ytterligare men tar inte lika stora risker. Världsläget är osäkert och Riksbanken nämner i sin senaste penningpolitiska uppdatering i januari 2025 att ”ökade handelshinder och tendenser till geoekonomisk fragmentering skulle kunna leda till både lägre tillväxt och högre inflation framöver.” Så även om både Riksbanken och bankernas experter är försiktigt positiva till utvecklingen för räntorna under de kommande två åren så lever vi i en omtumlande tid där mycket i världen snabbt kan påverka oss i Sverige. 

Det kan kännas tryggt att veta precis vad man kommer att få betala framöver – ett bra argument för att binda sina räntor, men kom ihåg att alltid förhandla räntan innan du binder dig till något.  

Binda hela eller delar av lånet?  

De allra flesta väljer att binda en del av sina lån. Man binder kanske 60 % av sina lån med olika löptider för att jämna ut topparna och dalarna i sina räntekostnader. Det gör att man kan undvika att få plötsliga kraftiga höjningar på sina räntekostnader. Man kan binda en del av sina lån på 3 år och en annan del av lånen på 5 år. Det gör att det hela blir stabilt och bra. 

Exempel på hur man kan fördela sitt bolån: 

• 100 % av lånet har rörlig ränta. 

• 100 % av lånet är bundet på 10 år. 

• 50 % av lånet har rörlig ränta, resterande 50 % är bundet på 5 år. 

• 30 % av lånet har rörlig ränta, 50 % har räntan bunden på 1 år & de sista 20 % har räntan bunden på 10 år 

De senaste 30 åren har det hänt mycket med hur vi i Sverige väljer att se på bolåneräntorna: 

• På 90-talet var bundna lån normen.  

• Från 2000-talet och framåt ökade andelen rörliga lån i takt med låga styrräntor.  

• Under 2020–2021 band fler sina lån p.g.a. rekordlåga räntor.  

• Under 2022–2023 valde fler rörligt igen, trots stigande räntor. 

  Svenska hushålls fördelning av rörlig och fast bolåneränta 

Källa: Riksbanken 

Kan man förbereda sig för ökade räntor? 

Ja, ett bra alternativ är att månadsspara mellanskillnaden mellan räntekostnaden du har på bolånet idag och den räntekostnaden du skulle få vid en högre ränta. Då bygger du en buffert för ökade räntekostnader sakta men säkert varje månad.  

Kan banken höja bundna räntor? 

När du bundit din ränta på en viss tid är räntan låst under bindningstiden. Det innebär att du vet exakt vad din ränta är och den kan inte ändras av banken. 

Är det smart att betala av bolånet? 

Det är individuellt. Vilket av alternativen som passar bäst beror på din situation, främst tre faktorer: din belåningsgrad, din skuldkvot och hur bostadsräntan kommer att utvecklas i förhållande till aktiemarknaden. Kan det vara värt att flytta ditt bolån om du inte kan betala av bolånet? 

Styrräntans utveckling de senaste åren 

Här ser du en bild som visar hur Riksbanken har höjt och sänkt styrräntan från 2018 till februari 2025. 

 
Källa: Riksbanken 

Läs också: Lösa lån i förtid – detta bör du tänka på 

Prognos för bolåneräntorna kommande två åren 

I sin penningpolitiska rapport från september meddelade Riksbanken att deras ränteprognos 2025 och 2026 är att den kommer hålla sig stabil. Många större banker förutspår att bolåneräntorna kommer sjunka under 2025 och sedan hålla sig på den lägre nivån under 2026. Det finns de som förutspår att räntorna sedan kommer höjas i slutet av 2026, två av de sju tillfrågade chefsekonomerna i Zmartas ränteprognos gör just den förutspåelsen.  

Styrräntan ligger idag (februari 2025) på 2,25 procent. Efter att inflationen i Sverige har sjunkit under 2024 gick den upp igen till 2,2 % i januari, enligt siffror från SCB. Prognosen från Riksbanken är att inflationen kommer ligga runt målet 2 % under 2025.  

Hur det kommer att se ut kan vi såklart inte svara på, men det experternas uttalanden tillsammans Riksbankens egen prognos, ger oss är en positiv känsla när det kommer till 2025 och 2026 med redan sänkta boräntor som verkar kunna sjunka ytterligare något och sen hålla sig på en jämn låg nivå de kommande två åren.  

Läs också: Inflation i Sverige