Levnadskostnader - högre kostnader enligt konsumentverkets rapport 2023

Varje år gör Konsumentverket en bedömning av hushållens vanligaste utgifter som exempelvis mat, kläder och el. Dessa utgör cirka en tredjedel av hushållens totala utgifter. De nya siffrorna för 2023 visar att exempelvis en tvåbarnsfamilj måste klara av att betala närmare 30 000 kronor varje månad. Det innebär en ökning med nästan 4 400 kronor jämfört med 2022, eller drygt 17 procent. Ensamhushåll, som är den vanligaste boendeformen i Sverige, måste i sin tur betala närmare 9 700 kronor i månaden, vilket är en ökning med 1 400 kronor på ett år. (Se Konsumentverkets sammanställning för just din typ av hushåll längst ned). 

– Nu gäller det att dra ner alla kostnader, där det är möjligt. En bra början är att se över de stora utgiftsposterna som räntor och amorteringar genom att jämföra erbjudanden från olika aktörer. Priserna för mat och el gräver också stora hål i plånboken. Så se över ditt elavtal och om byt ut dyra uteluncher mot matlåda ifall det är möjligt, säger Caroline Wedberg, privatekonom på Zmarta. 

Konsumentverkets kostnadsberäkningar används även av banker och låneinstitut i deras KALP-kalkyl (kvar att leva på). Det är alltså det här beloppet som de anser att hushållet ska ha kvar i plånboken varje månad – efter att kostnader för bland annat räntor, bostad och amorteringar är betalda. Nu när kostnaderna beräknas öka kraftigt får många hushåll mindre pengar över, vilket gör det svårare att få låneansökan beviljad. 

– Vi ser att efterfrågan på lån är fortsatt stor men att fler får avslag på sina låneansökningar. Det är ju en naturlig effekt av att lönen äts upp av stigande räntor och hög inflation. Därför är det extra viktigt att jämföra långivarnas räntor, säger Caroline Wedberg. 

Zmarta har gått igenom samtliga långivare som ingår i jämförelsetjänsten. Den visar att den genomsnittliga räntan på utbetalda lån bara har ökat marginellt med 0,5 procentenheter, jämfört med samma period 2021. Räntan på godkända ansökningar har ökat något mer med cirka 1,5 procentenheter.

– Det vi kan se är att det är fler som får avslag på sina låneansökningar men också att fler är kräsna och endast väljer att acceptera ett låneerbjudande om räntenivån känns tilltalande, säger Caroline Wedberg.

Fem åtgärder som ökar chansen att få låna 

1. Ta in en medlåntagare 

Genom att ha en medlåntagare ökar den sammanlagda betalningsförmågan, eftersom två personer är ansvariga för lånet. Därmed minskar risken för långivaren och du blir därför en mer attraktiv kund. 

2. Undvik många kreditupplysningar från UC 

För att få information om din ekonomi begär långivaren in uppgifter från kreditupplysningsföretaget UC. Det som framförallt påverkar kreditvärdigheten negativt är om det har gjorts flera kreditupplysningar under kort tid. Det beror på att det är en fördröjning mellan det att utbetalningen görs tills den registreras. Därför kan långivaren inte veta hur många krediter som erbjudits och accepterats av dig. När långivaren inte har full koll på din ekonomi ökar också risken att låna ut pengar till dig. 

3. Samla lån och krediter 

Genom att baka ihop flera lån och krediter till ett kan du sänka de totala kostnaderna för räntor och administrativa avgifter. Lägre kostnader gör dig mer attraktiv i långivarnas ögon, vilket 
ökar dina möjligheter att beviljas ett lån. Med ett lån blir det också betydligt enklare att hålla koll på återbetalningarna, för missade betalningar kan i sin tur sänka din kreditvärdighet. 

4. Minska utgifterna 

Förutom boendekostnaden tittar många långivare även på övriga levnadskostnader och andra utgifter. Se därför över dina omkostnader. En bra början kan vara att jämföra elavtal och försäkringar. 

5. Säg upp befintliga krediter 

Bankerna ser inte skillnad på utnyttjad och outnyttjad kredit. Därför kan det vara bra att exempelvis säga upp kreditkort du aldrig använder. På MinUC.se kan du beställa en kostnadsfri kreditupplysning om dig själv. Där kan du se alla krediter som står på dig, utan att det påverkar ditt kreditbetyg. Ring därefter respektive kreditgivare och säg upp dem innan du gör din låneansökan. 

Hur mycket behöver man per månad? 

Genom att räkna på dina utgifter, se över ditt sparande och hitta sätt som hjälper dig att sänka dina månadskostnader, kan du få mer pengar över och sluta leva från lön till lön.  

Beroende på hur du bor, vad du får in i lön och vilka utgifter du har, är det faktiskt olika vad du behöver för att klara av månaden. Genom att räkna ut ditt KALP värde kan du se hur mycket just du behöver varje månad. 

Hur mycket kostar ett barn? 

Vad kostar ett barn i månaden egentligen? Enligt konsumentverket så snittar ett barns månadskostnad på runt 2 000 – 2 500 kronor i individuella kostnader (mat ej inräknat). När det kommer till matkostnader är det från 700 kronor för 6 månader till 1 år och 2 580 kr för barn mellan 14–17 år. 

Faktorer som spelar stor roll i barns kostnader är såklart hur många du har, var i landet du bor, försäkringar, allergier så du behöver laga specialkost och fritidsintressen. 

Läs gärna: Så mycket kostar ett barn

Vad kostar det att leva i Stockholm? 

Sveriges dyraste stad? Levnadskostnaderna i Stockholm är i det högsta laget och många har varken råd eller lust att spendera summorna som krävs. Här nedan hittar du Konsumentverkets rapport för hur mycket det kostar i månaden att bo i Stockholm.

Hushållskostnader för två vuxna i Stockholm 2023 

Matkostnad per månad för 2 vuxna (all mat lagas hemma) 

Två vuxna (31–49 år): 3 420 kr x 2 = 6 840 kr 

Individuella kostnader 

Två vuxna (31–49 år): 2 250 kr x 2 = 4 500 kr 

Hushållskostnader för en tvåbarnsfamilj i Stockholm 2023 

Matkostnader för två barn per månad 

Två barn (15-17 år): 3 310 kr x 2 = 6 620 kr  

Individuella kostnader 

Två barn (15-17 år): 2 560 kr x 2 = 5 120 kr 

Hushållsgemena kostnader för 2 vuxna och 2 barn 

4 personer: 6 770 kr  

Totalt: 29 850 kr/månad (25 470 kr, 2022) – en ökning med 17,2 % på ett år 

Hushållskostnader för ett ensamhushåll i Stockholm 2023 

Matkostnad per månad för 1 vuxen (all mat lagas hemma) 

En vuxen (18-25 år): 3 630 kr 

Individuella kostnader  

En vuxen (18–25 år): 2 350 kr 

Hushållsgemena kostnader  

En vuxen (18–25 år): 3 710   

Totalt: 9 690 kr/månad (8 280 kr, 2022) – en ökning med 17,0% på ett år

I Konsumentverkets rapport kan du läsa mer om Hushållskostnader per månad (2023).

Förbättra din vardagsekonomi

Genom att se över din ekonomiska situation, räkna på dina inkomster och utgifter, spara pengar i vardagen och sluta ströhandla, kan du förbättra inte bara din ekonomi, men även öka ditt månadssparande.