KALP – vad är det och hur räknar du det?

Vad är KALP? 

KALP står för Kvar Att Leva På. Det är den summa pengar som hushållet är förväntade att ha kvar att leva på efter att dina fasta utgifter är betalade. Fasta utgifter inkluderar bland annat boendekostnader, räkningar, lån och krediter och avgifter. 

När du ansöker om ett lån, är KALP ett vanligt verktyg som bankerna och långivarna använder sig av för att bedöma din återbetalningsförmåga. Det är inte den avgörande faktorn, men vad du har kvar att leva på är en viktig del för att se om du har råd med ett lån eller inte.

Hur räknar jag ut KALP? 

Inkomst - fasta kostnader - levnadskostnader = KALP

Genom att dra av alla fasta kostnader från din totala inkomst, får långivaren fram ditt KALP-värde. Värdet visar hur mycket pengar du (enligt KALP-kalkylen), ska ha kvar att leva på varje månad efter att alla fasta utgifter är betalda. 

KALP-kalkyl – hur du räknar 

Du kan räkna ut ditt KALP-värde väldigt enkelt.

1. Börja med din inkomst och skriv ner hur mycket du får efter skatt. 

2. Lista alla dina fasta utgifter (hyra, avgifter, lån, abonnemang etc.). 

3. Dra av alla fasta avgifter och du får hur mycket du har kvar att leva på.

Kvar att leva på kalkyl - räkneexempel för tvåbarnsfamilj 

Nedan ser du exempel på hur KALP har räknats ut för en familj med två vuxna och två barn. De fasta utgifterna räknas bort och exemplet är baserat på hur mycket pengar som finns kvar när exempelvis lån, försäkringar, hyra och eventuella avgifter. 

31 390 kr/månad eller 376 680 kr/år. (358 200 kr/år för 2023) – en ökning med cirka 5,2% på ett år. Kostnaderna inkluderar: 

Matkostnad per månad för 2 vuxna (all mat lagas hemma): 

Ålder 31–49 år: 3 710 kr x 2 = 7 420 kr/månad 

Individuella kostnader för två vuxna: 

Ålder 31–49 år: 2 370 kr x 2 = 4 740 kr /månad 

Matkostnader för två barn: 

Ålder 15–17 år: 3 600 kr x 2 = 7 200 kr /månad  

Individuella kostnader för två barn: 

Ålder 15–17 år: 2 720 kr x 2 = 5 440 kr/månad 

Gemensamma kostnader för 2 vuxna och 2 barn (storstad) 

Innefattar förbrukningsvaror, streamingtjänster, hemförsäkring etc: 6 590 kr/månad  

Totala levnadskostnader för ensamhushåll 2024 (storstad) 

Cirka 10 090 kr/månad (9 690 kr/månad för 2023 och 8 280 kr för 2022) – en ökning med 4% jämfört med året innan och närmare 22% mer än 2022. Den årliga levnadskostnaden för ett ensamhushåll för 2024 beräknas nu till drygt 121 000 kronor. Den summan inkluderar: 

Matkostnad per månad för 1 vuxen (all mat lagas hemma) 

Ålder 18–25 år: 3 940 kr 

Individuella kostnader  

Ålder 18–25 år: 2 480 kr 

Hushållsgemena kostnader  

En vuxen, 18–25 år: 3 670 kr 

I Konsumentverkets rapport kan du läsa mer om Hushållskostnader per månad (2024) 

Vad är schablonkostnader? 

Majoriteten av alla långivare tar ditt KALP-värde från schablonvärden från Konsumentverket. Konsumentverket själva presenterar detta som ”Kostnadsberäkning för rimlig levnadsnivå”. Vi kan säga att KALP-värde och schablonvärde går hand i hand. Kostnader som ingår i schablonbeloppet: 

• mat 

• telefoni och bredband 

• kläder 

• försäkringar 

• hemutrustning 

• förbrukningsvaror. 

Vi ser med andra ord inte dina fasta kostnader, men kostnader som vi alla måste ha för att få vardagen att gå ihop. Kostnader som dock inte ingår i schablonbeloppet: 

• hobby- och fritidsintressen med tillhörande utrustning 

• tv-abonnemang 

• accessoarer och smink 

• exklusiva kläder  

• gåvor. 

Fasta utgifter är oundvikliga och ingår i schablonkostnader, vad du gör på fritiden och vilka kläder, mat med mera är upp till dig, men ingår inte. Under 2024 väntas hushålls kostnader öka med ytterligare 10 000 kronor per månad, detta gör att barnfamiljers totala kostnader, inklusive allt, kommer landa på ungefär 470 000 kronor per år.

Det finns ingen nationell standard som bankerna måste följa när de skapar sina KALP-kalkyler, detta även om det finns ett schablonbelopp. Vi vet att det har blivit dyrare att leva 2023, någonting som Konsumentverket har i åtanke när de tar fram sin kostnadsberäkning. 

Hur mycket vill banken att jag ska ha kvar att leva på?

Konsumentverkets kostnadsberäkningar ger inte bara vägledning åt privatpersoner. De används även av banker och låneinstitut i deras KALP-kalkyler (kvar att leva på). KALP är det belopp som hushållet ska ha kvar i plånboken varje månad – efter att kostnader för bland annat bolåneräntor, månadsavgift och amorteringar är betalda. Eftersom levnadskostnaderna beräknas öka 2024 får många hushåll mindre pengar kvar att leva på, vilket gör det svårare att få låneansökan beviljad. 

Hur du bor, hur mycket du har i lån, krediter och eventuella avgifter samt hur många ni är i just ert hushåll har en stor inverkan på vad du har kvar att leva på. Är du gift, äger fastighet och har tre barn, blir det svårt att ha samma värde som någon som exempelvis är singel, bor i hyresrätt och inte har några barn.  

Levnadskostnader för svenska hushåll fortsätter vara höga 2024 

Bedömningen för 2024 visar att ensamhushåll i en storstad måste räkna med levnadskostnader på närmare 10 700 kronor i månaden, vilket är en ökning med 400 kronor från i fjol. Jämfört med 2022 är ökningen drygt 1 800 kronor per månad, motsvarande nästan 22 000 kronor om året. (Se Konsumentverkets sammanställning för just din typ av hushåll längre ned i artikeln).  

En tvåbarnsfamilj i storstaden måste i sin tur klara av att betala utgifter på närmare 31 400 kronor varje månad. Det innebär en ökning med nästan 1 500 kronor i månaden jämfört med 2023, eller drygt 5 procent. På två år har kostnaderna för en tvåbarnsfamilj ökat med drygt 5 900 kronor i månaden. Det motsvarar ökade kostnader på över 70 000 kronor om året. 

Det här blir ytterligare ett tufft slag mot många hushåll. Nu gäller det att vända på alla stenar. Börja med att se över elavtal och försäkringar för att hitta bättre alternativ. Matkostnaderna är också en stor utgift som bör ses över. Kanske kan du byta ut dyra uteluncher mot matlåda, säger Caroline Wedberg, privatekonom på Zmarta. 

Vad gör jag om jag har lägre levnadskostnader än KALP? 

När det kommer till KALP så finns det en del du kan göra för att förbättra din ekonomiska situation. Du kan se över dina utgifter och om det finns någonting som du kanske inte behöver? Exempelvis abonnemang du inte använder, skippa äta ute varje dag(vågar vi säga det?)Byta till ett billigare kaffe? 

Hur bor du? Har du möjlighet att se över ditt elavtal? Går det byta ut gamla vitvaror till nya, mer energisnåla? Eller kan du ändra några andra vanor för att spara pengar och få mer att leva på? Då banker och långivare inte kan se vad du spenderar dina pengar på, så går de inte in på detalj när det kommer till individuella KALP-värden. De tar som vi nämnt fram sina siffror från exempelvis Konsumentverket och inte dina utgifter. 

Varför det är bra att ha en buffert 

Det är alltid bra att ha en buffert, skulle du exempelvis behöva byta vitvaror, gå till tandläkaren med en trasig fyllning, eller om det dyker upp någon annan oväntad utgift som du inte räknat med. 

Banker ser gärna att du har minst 2 månadslöner som buffert. Detta betyder inte att du måste ha det, men det är till din fördel att ha ett sparande utifall det sker någonting ekonomiskt som du kanske inte förutsett.   

Läs även: Allt fler får avslag på bolåneansökan