Zmarta Husägarindex: Så dyrt är det att bo i hus

Zmarta Husägarindex har tagits fram i syfte att ge människor en uppfattning om hur stora utgifterna är för att äga och bo i småhus (villa, kedjehus, radhus och parhus). Se klipp om Zmarta Husägarindex i TV4 Ekonominyheterna

Indexet visar omkostnaderna för boräntor, amortering, el, villaförsäkring, fastighetsavgift, vatten och avlopp samt sophantering. I inledningen av 2023 har de stigit till över 200 000 kronor om året för ett genomsnittligt småhus i Sverige. För den som har hus i Stockholm är summan drygt 320 000 kronor. Det är den högsta nivån som hittills har uppmätts under indexets 15-åriga mätperiod. Det som främst bidragit till de rekordhöga utgifterna är de skenande boräntorna och elpriserna. 

– Det är väldigt mycket pengar och det är fullt förståeligt att många familjer har det tufft att få budgeten att gå ihop. Den snabba uppgången visar också att det blivit ännu viktigare att jämföra elavtal och att jämföra räntor på lån, säger Caroline Wedberg, hushållsekonom på Zmarta. 

Ökade levnadskostnader slår hårt mot husägare 

Zmarta Husägaraindex mäter enbart fasta utgifter kopplade till själva huset. Därutöver tillkommer levnadskostnader för det dagliga livet – vilket bland annat innefattar inköp av mat, kläder och förbrukningsvaror.

Enligt Konsumentverkets beräkningar måste en tvåbarnsfamilj klara av att betala närmare 360 000 kronor under 2023 för de allra vanligaste levnadskostnaderna. Konsumentverkets kostnadsberäkningar används sedan av banker och låneinstitut i deras KALP-kalkyl (kvar att leva på). Det innebär alltså att en tvåbarnsfamilj måste räkna med att lägga cirka 560 000 kronor om året i snitt, enbart på att leva och bo i sitt hus 2023. I Stockholm får samma familj betala cirka 680 000 kronor.

Boräntor största utgiftsposten 

Räntan på bolånen är den absolut största utgiften för att bo i hus. Under de första två månaderna 2023 fick en genomsnittlig husägare i Sverige lägga närmare 110 000 kronor per år, enbart för att betala bolånet (85% belåning). Det innebär att den här utgiftsposten har ökat med över det dubbla på bara ett halvår.  

Amorteringskravet – ett nödvändigt ont 

Amorteringarna på bolånet är också en stor utgiftspost – i synnerhet i Stockholm, Malmö och Göteborg där bostadspriserna är högre. Den som köpte ett genomsnittligt hus i Sverige under inledningen av 2023 måste amortera cirka 36 000 kronor om året. I Stockholm får man räkna med att amortera över det dubbla.

I Zmarta Husägarindex har vi endast räknat med det första amorteringskravet som kom i juni 2016, vilket innebär att en del husägare kan vara tvungna att amortera betydligt mer än så. Det beror på det utökade amorteringskravet som kom två år senare. Enligt det ska alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst (inkomst före skatt) amortera 1 procentenhet mer av bolånet, utöver det första amorteringskravet.  

– Att amortera på lånen är i grunden väldigt bra. Dels bidrar det till att sänka kostnaderna för bolånen men kanske framförallt till att göra hushållet mindre känsligt för räntehöjningar. Däremot förstår jag att många husägare har svårt att få pengarna att räcka till när priserna samtidigt har ökat så pass mycket under så kort tid, säger Caroline Wedberg. 

Elchock för husägare 

Elpriserna har på senare tid seglat upp som den nästa största utgiftsposten för den som bor i hus. Jämför vi exempelvis andra halvåret 2020 med samma period 2022, har utgifterna för elen trefaldigats. För ägaren till ett genomsnittligt hus i Sverige innebär det att utgifterna ökade från cirka 16 000 till närmare 49 000 kronor på två år.

Under inledningen av 2023 har de rörliga elpriserna fallit tillbaka vilket har minskat på utgiftsbördan för många hushåll, inte minst husägarna. 

Villahemförsäkringen – frivillig men nödvändig

Att teckna en hem- och villaförsäkring är frivilligt men de flesta husägare har båda: en så kallad villahemförsäkring. Det finns en rad olika varianter och priserna varierar beroende på vilka behov den ska anpassas efter. Priset för en genomsnittlig villahemförsäkring i Sverige har ökat med ungefär det dubbla de senaste 15 åren, från drygt 3 000 kronor till närmare 6 000 kronor om året. Det visar siffror från Insplanet/Zmarta.

I Stockholm är snittpriserna högst, cirka 7 000 kronor per år. Priserna har legat på ungefär samma nivå sedan 2018 och till och med sjunkit något fram till och med 2022. Läs mer om villaförsäkring här 

Du tjänar på att vara otrogen 

Men det finns en hel del pengar att spara på villahemförsäkringen och bilförsäkringen – för den som är villig att vara otrogen mot sitt försäkringsbolag. Det slår Finansinspektionen fast i sin rapport Får lojala försäkringstagare betala mer? (1 juli 2022). Granskningen visar att premierna för hemförsäkringar har höjts betydligt mer för lojala försäkringstagare än för nyare försäkringstagare. 

– För att tjäna tusenlappar räcker det att du gör en årlig översyn över dina behov och uppdatera försäkringsvillkoren. Härigenom säkerställer du att du får rätt produkt till rätt pris. Sedan är det bara att jämföra försäkringsbolagens erbjudanden, säger Åsa Hauer, affärsområdeschef på Zmarta Försäkringar. 

Till skillnad från lån, el och försäkring så är det svårt att påverka kostnaden för fastighetsavgiften. De flesta småhusägare i Sverige är tvungna att betala den maximala avgiften (takbeloppet) som 2023 ligger på närmare 9 300 kronor per år, enligt Skatteverket. Det går inte heller att påverka de fasta kostnaderna för sophantering samt vatten- och avloppstaxorna. Såvida man inte flyttar till en annan kommun. Däremot går det att minska på mängden sopor som slängs och vattnet som förbrukas. Den husägare som sänker vattenförbrukningen kan även minska utgifterna för elen, om man drar ned på förbrukningen av varmvatten.  

I Zmarta Husägarindex ingår följande: 

Ränteutgifter 

Bygger på hushållens genomsnittliga boräntor från monetära finansinstitut (utestående avtal), med 3 månaders bindningstid – i kombination med köpeskilling (medelvärde) för permanenta småhus med 85 procents belåning. Källa: SCB  

Amortering 

Från och med H2, 2016 syns utgifterna för det första amorteringskravet som är 2% av belåningsgraden som överstiger 70 procent av bostadens värde och därefter 1% ned till 50 procents belåningsgrad.    

Elpriser 

Genomsnittliga energipriser för rörliga elavtal för villor med elvärme och en årlig elförbrukning på 20 000 kWh– inklusive el, elcertifikat, elskatt och moms. Källa: SCB/Elskling 

Vatten- och avloppstaxor 

VA-kostnader (dricks- och spillvatten) för småhus qn 2,5 med en årlig vattenförbrukning på 150 kubikmeter – inklusive moms. Qn 2,5 innebär att huset har en vattenmätare som släpper igenom 2,5 kubikmeter per timme. Källa: Göteborgs stad 

Sophantering 

Avfallstaxor för 160 liters säck/140 liters kärl med hämtning varannan vecka, plus 800 kg restavfall – under ett år. Källa: Göteborgs stad 

Villahemförsäkring 

Genomsnittliga försäkringspremier för tecknade villahemförsäkringar, inklusive skatt. Källa: Zmarta 

Fastighetsavgift 

Takbeloppet för den kommunala fastighetsavgiften för småhus. Källa: Skatteverket 

*Statistiken i Zmarta Husägarindex kommer att uppdateras kontinuerligt minst en gång i halvåret.

Läs en senare version här: Husägarindex Q4, 2023

För mer information, kontakta:
Ola Söderlind
Kommunikationsansvarig Zmarta/Elskling
ola.soderlind@zmartagroup.com
+46 (0)76–141 14 66

Om Zmarta
Zmarta erbjuder flera olika jämförelsetjänster inom privatekonomi för bland annat försäkringar, elavtal, bolån, och privatlån för konsumenter. I företagsgruppen ingår även Elskling. Zmarta grundades 1999 och har cirka 300 anställda i Sverige, Norge och Finland. Zmarta ägs av det tyska medieföretaget Bauer Media Group.