Skuldkvot – hur stora bolåneskulder har ditt hushåll?
Din och ditt hushålls skuldkvot är en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur mycket du behöver amortera på ditt bolån enligt amorteringskravet. Skuldkvoten är också avgörande för hur stort lån du kan beviljas om du planerar att köpa en ny bostad.
Vad är skuldkvot och hur räknas det?
Din skuldkvot visar hur stora skulder du (eller ditt hushåll, om ni är flera) har i förhållande till din/er årsinkomst. Skuldkvoten är en viktig faktor både när du planerar att ansöka om ett bolån och när det gäller hur mycket du ska amortera på ditt befintliga lån.
Ju lägre skuldkvot, desto bättre. Detta gäller särskilt om du redan har ett bolån (och andra lån), eftersom det påverkar hur mycket du behöver amortera.
Låt oss ta ett exempel. Du har en årsinkomst på 450 000 kr och ett bolån på 2 miljoner kronor. Det betyder att din skuldkvot blir 2 000 000 / 450 000 = 4,44 %. En högre skuldkvot innebär ett högre amorteringskrav. Om du istället hade samma årsinkomst på 450 000 kr men ett bolån på 1,5 miljoner, skulle din skuldkvot vara 1 500 000 / 450 000 = 3,33, vilket skulle resultera i ett lägre amorteringskrav enligt gällande regler.
Läs även: Räkna ut din ränta och amortering
Faktorer som bankerna tittar på när du ska låna pengar
1. Din inkomst, utgifter och lån
När det kommer till lån så är en av de viktigaste faktorerna hur din och ditt hushållets inkomster och tillgångar ser ut. Det lägger grunden till om långivaren anser att du klassas som hög- eller låg risk för att återbetala lånet. Det hjälper även till att bestämma hur mycket du kommer kunna låna. Din inkomst och dina tillgångar inkluderar även befintliga lån och krediter. I hushållets fullständiga ekonomi tar även banken och långivaren en närmare titt på avgifter, eventuell hyra, driftkostnader och underhållsbidrag.
2. Sysselsättning
Vad arbetar du med? Har du en heltid-, deltid- eller timanställning? Är du kanske egenföretagare, tillsvidareanställd eller pensionär? Din sysselsättning påverkar också dina möjligheter att få ett lån. Om du exempelvis är student kan du inte ansöka om ett lån ensam, utan du måste ha en medlåntagare. Detta gäller även om du har en visstids- eller provtidsanställning, är frilansare eller doktorand – då görs en individuell bedömning.
3. Betalningshistorik och kreditupplysningar
Varje gång du ansöker om ett lån eller köper något på avbetalning eller faktura tas en kreditupplysning. Detta blir en del av din av inkomst- och betalningshistorik. Ju fler kreditupplysningar som tas, desto mer kan det påverka din kreditvärdighet och därmed dina möjligheter att ansöka om lån. Betalningsanmärkningar och krediter ingår också i din historik och är faktorer som banker och långivare granskar när de bedömer din låneansökan.
Så hänger skuldkvot och amorteringskravet ihop
Din skuldkvot påverkar hur mycket du amorterar på ditt bolån. Om ditt lån utgör 50 % eller mindre av bostadens värde behöver du inte amortera. Om lånet ligger mellan 50–70 % amorterar du 2 % av lånet, och om din skuldkvot är 4,5 gånger din årsinkomst eller mer amorterar du 3 %.
Så påverkar din skuldkvot amorteringen
Du lånar | Du amorterar | Total amortering med en skuldkvot över 4,5 |
|---|---|---|
50 % eller lägre än bostadens värde | Inget amorteringskrav | 1 % av lånebeloppet |
mellan 50 – 70 % av bostadens värde | 1 % av lånebeloppet | 2 % av lånebeloppet |
Över 70 % av bostadens värde | 2 % av lånebeloppet | 3 % av lånebeloppet |
Läs gärna: Vad är amortering?
Så stor är den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige
Jämfört med många andra länder ligger svenska hushåll väldigt högt när det kommer till lån och skulder. Från finanskrisen under 90-talet fram tills nu har svenskens skuldkvot ständigt ökat, men trenden har äntligen vänt och vi kan se att den nu istället börjat sjunka. Mellan 2022 och 2024 har skuldkvoten minskat med hela 3.8 procentenheter, från 9.1 % till 5.3 %.
En snabb överblick på skuldkvoten idag
Vad som anses vara en “normal” skuldkvot varierar beroende på individens boendesituation och ekonomiska förhållanden. 2020 låg den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige på 307 %, en ökning från 296 % från 2019.
Om vi jämför med andra länder har endast Danmark och Luxemburg högre skuldsättning bland hushållen än Sverige.
Så sänker du din skuldkvot
Precis som med allt annat som rör din ekonomi, kan du göra mycket själv för att förbättra din situation och minska din skuldkvot. Om du vill minska din skuldkvot i samband med ditt bolån bör du fokusera på att amortera så mycket som möjligt. Ju mer du amorterar, desto snabbare minskar din skuldkvot.
Ett annat sätt för att sänka din skuldkvot är att öka din bruttoinkomst. Detta kan vara genom att skaffa ett extrajobb, förhandla upp din lön, eller byta jobb.
Skuldkvot för en brf - så tar du reda på den
Planerar du att köpa en bostadsrätt? Då finns det flera saker att hålla koll på, utöver din bolåneansökan och kontantinsats. En av dessa är vilken skuldkvot bostadsrätten har.
Alla föreningar har lån, men att endast titta på bostadsrättsföreningens belåningsgrad och hur hög denna är säger egentligen ingenting när det kommer till föreningens ekonomi. Vad som är viktigt att titta på är hur höga dessa lån är i jämförelse med de pengar som faktiskt kommer in till föreningen.
För att få en överblick på föreningen ska du titta på föreningens lån och räkna ut skuldkvoten. Låt oss säga att du tittar på en bostadsrättsförening som har skulder på 50 miljoner, med en nettoomsättning på 10 miljoner. Vi tar då 10 miljoner / 50 miljoner = 0.2 %. Det innebär att föreningen har en skuldkvot på 2.
En hög skuldkvot betyder att föreningen har relativt höga skulder i förhållande till nettoomsättningen. En låg skuldkvot indikerar istället ett lägre lån. Något som är viktigt att ha i åtanke är ett en hög skuldkvot kan innebära en ökad risk att föreningsavgiften höjs. Räkna på föreningens skulder, se var skuldkvoten ligger och kolla vilka kostnader som ingår i föreningsavgiften. Något som du ska kolla utöver detta är vad som ingår i kostnader som föreningen står för samt om större renoveringar eller byten av exempelvis fönster, tak och dränering gjorts nyligen. Om dessa arbeten planeras framöver finns det en risk för avgiftshöjningar.
En rimlig skuldkvot för en brf är mellan 1 – 15, ju lägre desto bättre. Överstiger skuldkvoten 15 eller 20 så klassas det som en hög risk då skuldkvoten är hög.
Vad är en rimlig skuldkvot för dig som bolånetagare?
En rimlig skuldkvot är mycket individuell, då flera faktorer spelar in. Här är några av de viktigaste faktorerna som påverkar din skuldkvot:
Din ekonomiska situation. Vad jobbar du med och hur mycket jobbar du varje månad? Vad ligger din bruttolön på? Har du andra former av inkomster?
Ditt hushåll. Är du ensamstående med ett eller flera barn? Är du gift med någon eller endast sambos?
Övriga lån och krediter. Ju fler lån och krediter, desto högre blir din skuldkvot och ju mer måste du amortera.
Skuldkvot behöver inte vara krångligt eller jobbigt
Så länge du har koll på din ekonomi och får en förståelse att det inte är allt för svårt att räkna ut din skuldkvot, så är det enkelt att se hur mycket du kan låna i relation med de skulder, krediter och ekonomiska situation du har.
Du kan alltid försöka att förbättra din inkomst och först betala av dina nuvarande skulder om du planerar att ansöka om ett nytt lån. Du kan även se över möjligheten att samla dina lån istället för att ansöka om ett nytt.
