Personupplysning

Personupplysning är den mest omfattande sortens kreditupplysning. Kreditupplysningar genomförs för att testa din kreditvärdighet inför exempelvis ett banklån. Ibland genomförs kreditupplysningar också för att testa kreditvärdigheten hos en person som vill göra ett större inköp, eller vid en nyanställning. Den aktör som vill genomföra en kreditupplysning måste ha ett legitimt skäl för att begära upplysningen. Uppgifterna kan vara av olika slag beroende på vilken typ av kreditupplysning som genomförs och vilken omfattning upplysningen ska ha. Exempelvis kan uppgifterna beröra vilka lån en person har, om personen äger några fastigheter eller om personen har några betalningsanmärkningar eller har genomgått en skuldsanering. Uppgifterna gallras med jämna mellanrum för att de inte ska ge en felaktig bild av en persons kreditvärdighet. Det företag som gör flest kreditupplysningar i Sverige kallas för Upplysningscentralen (UC).

Olika typer av kreditupplysningar

Beroende på vad informationen ska användas till kan en aktör beställa olika typer av upplysningar. De minsta upplysningarna kan exempelvis mobiltelefonförsäljare begära om dig som ska köpa en ny mobiltelefon. Sådana upplysningar kallas för UC90. Medelstora kreditupplysningar genomförs av banker som vill testa personers kreditvärdighet innan de får lån, men inte upplever sig behöva lika omfattande uppgifter som vid den större sortens kreditupplysningar. Denna sort har fått namnet UC13. Den kreditupplysningen som de flesta tänker på när de hör ordet kreditupplysning är en så kallas UC3, en personupplysning. Det är den typen av kreditupplysning som görs inför exempelvis ett bostadslån.

Att göra en kreditupplysning kan alltså vara något så enkelt som att undersöka om en persons identitetsuppgifter stämmer. Då genomförs en koll av adress- och personuppgifter. En sådan kreditupplysning kallas för ID-kontroll och innehåller ingen information om exempelvis skulder eller inkomst. Den mest omfattande sortens kreditupplysning kallas för personupplysning och i den ingår många olika sorters information. Bland annat syns tidigare skulder, betalningsanmärkningar och inkomsthistorik två år bakåt i tiden. Sådan information kan vara avgörande för om en bank vill ge ut ett lån eller inte.

Är det dåligt med många personupplysningar?

Det är en vanlig uppfattning att ett stort antal personupplysningar gör det svårt att få lån. Därför är många tveksamma till att låta ta en kreditupplysning på sig. Det stämmer att antalet kreditupplysningar är en av de faktorer som spelar in vid bedömningen av kreditvärdigheten. Om du ansöker om lån hos flera banker för att få den bästa räntan, kan bankerna inte se om du tänker ta alla lån på en och samma gång. Då kan bankerna inte veta hur skuldsatt du egentligen är vilket gör att de måste kompensera med exempelvis högre räntor eller i värsta fall ett avslag.

Men det finns många andra faktorer som påverkar din kreditvärdighet, utöver antalet kreditupplysningar. Det blir svårare att få ett till lån till exempelvis en bil eller en bostad när du redan har många lån. Har du flera små lån med hög ränta som snabbt växer i omfattning minskar också din kreditvärdighet. Därför kan det vara klokt att ha dessa små lån under ett och samma stora lån. Då kan du troligtvis sänka dina månatliga räntekostnader vilket också ökar din kreditvärdighet.