Gemensam ekonomi – så får ni det att fungera

Ta knappa 5 minuter och läs vad ni måste tänka på när det kommer till att ha en gemensam ekonomi, vad ni behöver tänka på och hur ni lägger upp det på ett rättvist sätt. 

Så pratar ni om pengar i hushållet 

Har ni pratat och bestämt er för att slå ihop er ekonomi för att ha en gemensam? Då finns det en del punkter som ni borde gå igenom så att ni är på samma sida.  

Hur tar man egentligen upp konversationen om pengar? Många tycker att det är tabu att prata om och anser att det är en av de jobbigaste konversationerna att ha i en relation. Men om ni är säkra i er relation och har tillit så bör det inte kännas konstigt att prata pengar eller gemensam ekonomi. Viktigt är att ni kommer överens om hur ni vill göra i just er relation – gemensam ekonomi eller inte? 

Delad eller gemensam ekonomi? 

Även om det kan vara en jobbig diskussion att ha, så är det viktigt att prata om er ekonomi och bestämma hur ni vill göra. Vill ni ha separat ekonomi, gemensam eller ha någonting mittemellan? Detta är något som bestäms individuellt hos varje par och något som man inte kan utgå från hur andra gör. Vad funkar bäst för er och hur vill ni göra?  

Hushållsekonomi är något som vi oavsett inte kommer runt, det finns hyra eller avgifter som måste betalas om ni har gemensamt boende, mat ska köpas, abonnemang ska finnas och kanske finns det ett och annat intresse som ska sparas till? Hur vill ni göra och hur ska ni lägga upp ekonomin för att göra det rättvist i ett samhälle där lönerna är väldigt olika (och i vissa fall orättvisa)? 

Olika alternativ gällande gemensam ekonomi 

1. Helt gemensam eller delad ekonomi. Om ni har kommit överens om att ha helt delad ekonomi kan det vara smart att öppna ett gemensamt bankkonto. Sätt sedan in den summa ni har kommit överens om, antingen manuellt eller genom att lägga in en automatisk överföring varje månad, när lönen kommer.  

2. Procentuellt delad baserat på inkomst. Beroende på hur mycket ni tjänar kan ni komma överens och ha delad ekonomi på en procentuell nivå. Detta är ett utmärkt sätt att dela er ekonomi utifrån en jämställhetsynpunkt. Exempel här är om en av er tjänar 60 % av den sammanlagda inkomsten, ja då bör denna även betala 60 % av de sammanlagda hushållsutgifterna.  

För- och nackdelar med gemensam ekonomi 

Det finns flera för- och nackdelar med att ha gemensam ekonomi, fördelarna väger dock över. Med en gemensam ekonomi finns det mindre risk för konflikter när det kommer till vem som betalar vad och hur mycket. Nackdelarna kommer in om ni inte diskuterat och kommit överens om hur er delade ekonomi ska fungera, hur mycket ni ska stå för var och vem som ansvarar för vilka utgifter. 

Dela upp ekonomin – hur gör man det rättvist?  

Med olika inkomster i ett förhållande så kan det bli svårt att lägga upp så att den gemensamma ekonomin blir så rättvis som möjligt. Ett av de bättre sätten är att bidra till hushållsekonomi procentuellt till det gemensamma konton.  

Har ni flera barn och ena av er är på föräldraledighet? Skulle det vara fallet så är det 100 % säkert att en av er har en lägre inkomst än den andra. Precis som vi tidigare nämnt, så gäller det att ni kan kommunicera och komma fram till hur ni vill dela ekonomin rättvist.  

Läs även: Hur mycket kostar ett barn 

Gå igenom och se vilken form av gemensam ekonomi som passar er och ert hushåll bäst. Genom att lägga upp en budget, kan ni hitta en bra lösning för ert hushåll. 

Dela upp ekonomin procentuellt – ett exempel

Att dela upp er ekonomi procentuellt behöver inte vara komplicerat. Låt oss ta ett exempel! 

Sara och Dan är gifta och bor tillsammans. Sara har en årsinkomst på 300 000 kronor och Dan har en på 500 000 kronor. Tillsammans ligger deras årsinkomst på 800 000 kronor. Sara har en månadsinkomst på 25 000 kronor och Dan en månadsinkomst på ungefär 41 600 kr innan skatt. Tillsammans ligger inkomsten på ca 66 600 kronor i månaden. Viktigt är att ni räknar ut er gemensamma ekonomi efter att skatten dragits av. Skatteverket har ett smidigt verktyg där ni kan göra detta.  

Läs även: Räkna ut din årsinkomst 

Steg 1: Räkna ut hushållets totala utgifter 

Låt oss säga att de har ett bolån och en bil, utöver detta så har de även hushållskostnader som el, värme, vatten, sopor och mat. Deras gemensamma utgifter ligger på runt 35 000 per månad. Här har vi räknat med en ostabil inflation och rörliga räntor.  

Steg 2: Räkna ut hur mycket ni ska bidra vardera 

Att bidra procentuellt till den gemensamma ekonomin är enkelt att räkna ut när ni har lagt upp och räknat ut er gemensamma inkomst. Sara som tjänar 300 000 kronor bidrar med 800 000 / 300 000 = 30 %. Dan som tjänar 500 000 av den gemensamma inkomsten på 800 000 kronor bidrar med 70 % av sin inkomst. 

Steg 3: Dela upp utgifterna 

När ni räknar ut hur mycket ni kommer att bidra till den gemensamma ekonomin, är det dags att räkna ut hur mycket det är. Sara ansvarar för att stå för 30 % av månadskostnaderna. Detta betyder att hon betalar 30 % av 35 000 kronor, vilket är 10 500 kronor (35 000 x 0,3 = 10 500 kronor).  

Dan står för resterande 70 % av månadskostnaderna och betalar 35 000 x 0,7 = 24 500 kronor. 

Steg 4: Se över och anpassa utefter förändringar 

Viktigt att komma ihåg är att det ibland kan hända oplanerade saker, som i sin tur kan betyda att ens lön förändras och kan bli lägre eller högre. Här gäller det att planera om och se över hur den procentuella fördelningen av ekonomin ändras, säg att Sara får en löneökning eller att Dan förlorar sitt jobb. 

Min partner vill inte ha gemensam ekonomi 

Det är inte alla som vill ha gemensam ekonomi, något som är helt okej. Det behöver inte heller finnas någon specifik anledning till varför man inte vill ha det, utan det är ofta väldigt individuellt. 

Vad som är viktigt är att ni diskuterar tillsammans och är tydliga med att framföra hur ni känner, varför och vad som skulle kunna göra att man ändrar sig och vill ha gemensam ekonomi (eller tvärtom).  

Om du frågar dig själv “min man vill inte ha gemensam ekonomi”, men inte har ett svar till varför, känner att du bidrar mer än din partner eller inte kan lita på vad din partner spenderar pengarna på, då är det dags att sitta ned och prata.

Vid en eventuell separation är det alltid fördelaktigt när båda partner redan har bestämt vad som gäller för den gemensamma ekonomin, dvs vad och hur mycket som är "ditt och mitt".

Tips för gifta med gemensam ekonomi 

Gift, sambo eller annan form av partnerskap? Våra bästa tips på hur ni delar upp er gemensamma ekonomi beror helt på hur era inkomster ser ut. 

Bor ni tillsammans och har bolån, billån eller andra typer av större utgifter, då kan det vara smart att ha en gemensam ekonomi så att ni kan ha full koll på hur mycket som går vart. Gemensam ekonomi som sambo eller gift är oftast på samma nivå, då utgifterna inte nödvändigtvis behöver vara annorlunda. Är ni särbos kanske det räcker med gemensamt sparande?

Läs också: Hemförsäkring som sambo - Skydda ert gemensamma hem

Gemensamt eller enskilt sparande? 

Något som man inte får glömma när det kommer till gemensam ekonomi är sparandet. Ska ni spara tillsammans, enskilt eller båda? Planerar ni att spara till barn? Detta är precis lika viktigt samtal som att prata med vilken typ av ekonomi ni ska ha.  

Läs gärna: Spara till barn, är det ett måste? 

Hitta en balans och kom överens  

Det viktigaste är inte att bestämma hur mycket ni ska bidra vardera till det gemensamma kontot, det är att sitta ner och prata, lyssna och komma överens hur ni vill göra med ekonomin – dela, gemensam eller ha enskild.