Styrränta

Styrränta, eller reporänta som det också kallas, är en av de absolut viktigaste finansiella styrinstrument inom ett lands penningpolitik. Det är nämligen Riksbanken som lånar ut pengar till bankerna som i sin tur lånar ut till privatpersoner och företag. När Riksbanken lånar ut till bankerna tar de en ränta, och det är denna ränta som kallas för styrräntan. Reporäntan påverkar bankernas kostnad för likviditet och kommer i slutändan att påverka den ränta som kunderna får betala för ett lån. Reporäntan finns till för att styra den ekonomiska tillväxten och inflationen. Riksbanken ska nämligen se till att inflationstaket ligger på en låg nivå. Detta räknas ut genom att kontrollera konsumentprisindex där förändringen ska ligga på runt 2 % per år. Reporäntan ska kontrollera konjunktursvängningar genom att försöka dämpa tillväxten och stimulera tillväxt.

Därför finns styrräntan

Riksbanken är den myndighet som har monopol på att trycka och att ge ut sedlar och mynt i Sverige. Det är en myndighet som styrs av riksdagen – alltså är det Riksbanken som utför den penningpolitik som riksdagen har röstat fram. Däremot får ingen myndighet lägga sig i de beslut som Riksbanken genomför angående styrräntan till exempel. Genom att styra reporäntan kommer den korta marknadsräntan, alltså den ränta som finns på värdepapper som är max ett år, att justeras uppåt eller nedåt.

När styrräntan ändras får det därför stor effekt på marknadsräntorna eftersom Riksbanken har som huvuduppgift att se till att Sveriges ekonomi har en inflation som når upp till inflationsmålet på 2 %. Detta får dock inte en direkt effekt utan märks av först 12–24 månader fram i tiden. Därför är det alltid förväntningar om vad som ska komma framöver som gäller. När reporäntan meddelas från Riksbanken är det därför med i media eftersom det visar hur förväntningarna ser ut för Sveriges ekonomi framöver.

Hur påverkar styrräntan mig?

När styrräntan sänks så blir det billigare att låna vilket gör att bostadspriserna ökar. Riksbanken har historiskt sett inte brytt sig om hur bostadsprisutvecklingen har skett utan bara haft som mål att inflationen ska vara inom det mål som är uppsatt. Det här har lett till att Riksbanken ibland har gått emot det mål som riksdagen har satt om att dämpa bostadsmarknaden för att undvika en överhettning. De senaste åren har Sverige haft en konjunktur som har gått uppåt och normalt sett brukar Riksbanken höja styrräntan då men så har inte skett.

När styrräntan sänks blir det billigare för bankerna att låna pengar så att de kan låna ut pengar billigare till privatpersoner och företag. Riksbanken vill då att du som privatperson ska ha mer pengar att spendera. På så sätt ökar tillväxten så att ekonomin går uppåt i konjunkturen. Styrräntan ska matcha räntan på bostadslånet generellt men det behöver inte alltid vara så. Därför ska man se styrräntan som en mätare av hur marknaden förväntas röra sig, men att det kan röra sig åt andra hållet också.