Referensränta

Referensränta är, precis som namnet antyder, en räntesats. Denna fastställs två gånger om året, den första januari och den första juli, av Riksbanken. Det är den så kallade reporäntan som styr referensräntan. Flera olika räntor utgår från denna ränta, bland annat bankernas inlånings- och utlåningsräntor samt dröjsmålsräntan. Referensräntan har funnits sedan den 1 juli 2002, innan dess kallades den officiella räntesatsen för diskonto. Sveriges lag gör gällande att referensräntan ska överensstämma med den av Riksbanken tillämpade räntan vid refinansieringstransaktioner. Denna genomförs varje kalenderhalvår och avrundas till närmast högre halva procentenhet. Till skillnad från reporäntan har referensräntan inget politiskt syfte, den är inget penningpolitiskt styrmedel. Den är istället en referens som ligger till grund för att beräkna andra räntor. Referensräntan kan ses som ett stöd för de aktörer som sätter räntor. Den är helt enkelt ett jämförelsemått som andra räntor utgår från.

Bör en låntagare ha koll på referensräntan?

Varför är referensräntan betydelsefull för en vanlig privatperson? Den är av stor vikt då den ligger till grund för en rad andra räntor som påverkar de flesta av oss. För den som är låntagare eller funderar på att ta ett lån så är det bra att känna till att denna ränta styr olika kreditgivares (som bankernas) utlånings- och inlåningsräntor. Vanligen är det låneräntan som utgör den stora kostnaden när man tar ett lån. Denna brukar utgöras av referensräntan samt bankens marginal.

Referensräntan har således en viktig inverkan på hur mycket pengar låntagaren får kvar i plånboken. En annan räntetyp som utgår från referensränta är dröjsmålsränta. Denna utgår vid försenad betalning. I regel uppgår dröjsmålsräntan till referensräntan plus åtta procentenheter. Det gäller dock att observera att de åtta procentenheterna endast gäller om inget att annat anges, liksom alltid bör man således läsa det finstilta för att ta reda på exakt vad som gäller från fall till fall. Dröjsmålsränta och andra räntor regleras i räntelagen.

Historik och andra europeiska referensräntor

Den svenska referensräntan har haft såväl stabila perioder som beräkningstillfällen som visade på kraftiga svängningar. Riksbanken har en mycket överskådlig statistik som den som är intresserad kan ta del av. I svallvågorna av den finanskris som utlöstes vid Lehman Brother’s kollaps så var referensräntans rörelser mycket kraftiga. Under 2008–2009 gick den ner från 4,50 % till 0,50 % på mindre än ett år. Detta var dock en mycket exceptionell svängning, vanligen ligger räntan helt stilla från en period till en annan eller rör sig med 0,5 %.

Det finns en rad olika referensräntor runtom i världen. STIBOR är en svensk referensränta som visar hur mycket som svenska storbanker är villiga att låna ut till varandra under en viss tid. Inom euroområdet är de mest använda referensräntorna Euribor och Euro Overnight Index Average (EONIA). Den förstnämnda referensräntan bygger på noteringar och finns tillgänglig för en rad olika löptider. EONIA är en så kallad dagslåneränta som beräknas på faktiska transaktioner på interbankmarknaden och det är den Europeiska Centralbanken som är beräkningsombud.