Fullmakt

Med en fullmakt får en person rätt att företräda en annan. Dessa personer kan vara juridiska eller fysiska personer. Man kan med andra ord ge en annan person i uppdrag att utföra vissa handlingar i det egna namnet och detta kommer att ha en bindande verkan rent rättsligt. Man kan till exempel använda fullmakten vid beställning samt försäljning av tjänster och varor. Den kan också användas vid köp eller om man vill disponera bankmedel som är innestående. Om man lämnar fullmakten kallas man huvudman eller fullmaktsgivare och om man får en fullmakt kan man kallas mellanman, ombud eller fullmaktstagare. Fullmakten kan vara skriftlig eller muntlig och ges mellan huvudmannen och tredje part om att ombudet får utföra olika rättshandlingar åt huvudmannen. Fullmakten måste dock inte lämnas direkt mellan huvudman och tredje man utan denna kan lämnas till ombudet som sedan för fullmakten vidare.

Företag och fullmakter, samt fullmaktens innehåll

I dag är det vanligt att flera företag ger anställda eller någon annan i uppdrag att vara ombud i det som avser själva näringsverksamheten. I dessa fall är det möjligt att skapa en prokura eller en handelsfullmakt. Man kan också anställas direkt med uppgiften att företräda en arbetsgivare. Detta om det framgår av personens arbetsuppgifter. Personen kan alltså anställas för att ha en viss ställning mot en tredje man. Inom näringslivet kan till exempel kassabiträden, advokater med mera ha en sådan roll.

En fullmakt måste innehålla flera olika saker för att den ska vara giltig. Exakt hur den ska vara utformad finns det dock inte några riktlinjer för. Fullmakten måste för det första bevisa att det är just en fullmakt. Den ska också innehålla information om vad ombudet får göra. En giltig fullmakt ska också innehålla startdatum, samt slutdatum för fullmakten och dess giltighet. Såväl fullmaktsgivarens som ombudets namn och namnteckning ska vara med på fullmakten och både ombudet och givaren ska ha var sitt exemplar.

Vad får mellanmannen göra?

Ett ombud får inte göra vad som helst bara för att det finns en fullmakt. Det är endast de handlingar fullmaktsgivaren angivit att ombudet får utföra som får göras. Ombudet måste alltid följa de gränser som fullmaktsgivaren angivit. Om ombudet går utöver dessa och gör en rättslig handling som inte ingår i fullmakten kommer inte huvudmannen att vara rättsligt bunden av handlingen längre. Det gäller alltså att hålla koll på precis vad som anges i fullmakten, både som fullmaktsgivare och som ombud.

Om tredje man inte insett, eller borde ha insett att ombudet handlar utanför fullmakten kan ombudet bli skadeståndsskyldig. Det kan denna bli upp till det som kallas positivt kontraktsintresse. Detta ger tredje man rätt till ersättning både för utebliven vinst och för direkta förluster som orsakats av handlingen. Om man gör en rättshandling i någon annans namn utanför, eller helt utan en fullmakt kommer den som handlar att kallas för falsus procurator, som är ett latinskt uttryck. Det betyder ”falsk företrädare”.